Grupputvecklingsmodeller
Det finns ett antal olika grupputvecklingsmodeller. Även om faserna har olika namn i de olika modellerna och betonar olika aspekter har de ändå många likheter. Det är i början av respektive modells första fas och andra fas som är intressant ur ett grupputvecklingsperspektiv och det är här de det största vinsterna finns att hämta.
Den första fasen kan vi kalla för tillhörighet, enligt Susan Wheelans och Will Schutz modell. Schutz modell är är vida spridd i Sverige då den bl.a. används inom UGL (Utveckling Grupp och Ledare) före 2008 och kallas för FIRO (Fundamental Interpersonal Relations Orientation). Efter 2008 övergick UGL till att använda Susan Wheelans modell IMGD (An Integrative Model of Group Development). Susan Wheelan har utgått från befintliga modeller när hon forskat och integrerat inslag från olika grupputvecklingsmodeller, därav av namnet Integrative Modell. IMGD kallas för GDQ då fokus är på verktyget GDQ.
Oavsett vad modellen heter visar samtliga modeller att det är i de senare faserna grupper är välmående, produktiva och och framgångsrika. Små investeringar i att utveckla grupper ger stora vinster.
Vi på Feedbackakademin vill bidra till att livskraftiga grupper skapas och utvecklas. Vi vet att det är lika viktigt med arbetsprocesser som mellanmänskliga processer och det är i mötet mellan dessa – utveckling sker och det är där vi är verksamma. Grupputveckling skapar effektiva och lönsamma grupper och feedback är ett viktigt verktyg i detta sammanhang.
Vi behöver också inför en utvecklingskultur för att feedback ska blir riktigt bra, i en bedömningskultur kan feedback användas som täckmantel på att trycka till någon eller utse någon till syndabock. Därför har grupper och organisationer mycket att vinna på att aktivt verka för att skapa en utvecklingskultur!
Här kan du läsa mer om grupputveckling.
