Gestaltteorin skapades på 40-50 talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman. I början användes det i samband med Gestaltterapi och på 1980 talet började organisationskonsulter utbildas med samma teori som grund. Gestalt utvecklas fortfarande 2012 tack vare forskning som pågår.
En del av det gestaltiska synsättet är organismer kan fullt förstås endast när de ses som en del av ett fält, en kontext, en omgivning. Relationen mellan organismen och dess omgivning är av största betydelse teoretiskt och beteendevetenskapligt.
I fältteorin tittar man på krafter och motkrafter, till exempel mellan dem som vill bevara det som är och de som vill ha förändring. När man studerar något med ett fältteoretiskt perspektiv ser man på helheten och på hur energierna rör sig i fältet. I fältet finns olika energier som drar till och stöter ifrån sig. Om man studerar en grupp kan det till exempel vara frågor som vem som påverkar vem? Vem eller vilka deltar? Enligt fältteorin samskapar vi varandra i varje sekund. Komplexiteten är hög redan när det är två personer. Även någon som inte är närvarande påverkar fältet.
Systemteorin visar system och dess gränser. Varje system verkar i sitt sammanhang och söker sin balans. För att förstå ett system du jobbar med, behöver du åtminstone gå upp och ner en nivå av systemet. För att till exempel förstå en grupp behöver man veta lite om den organisation som gruppen ingår i, liksom de subgrupper som gruppen har. Detta synsätt används både av organisationskonsulter med gestalt som grund och gestaltterapeuter 2013.
Mer om gestalts rötter:
Existentialism
Existentialism handlar mycket om ansvar.
En del deltagare, som medverkar i workshops kring feedback, grupputveckling eller ledarskapsutveckling tror att det är deras personlighet som skall förändras och avfärdar alla önskemål om att de själva kan komma att behöva förändras med att jag-är-den-jag-är och därför beter-jag-mig-som-jag-beter-mig. En mer öppen inställning är att en individ kan ändra på sitt beteende om hon är medveten om sitt beteende och sist men inte minst – om hon bara vill. Detta är ett av existentialismens viktigaste budskap. När någon (kollega, chef, medarbetare eller en processledare), medvetandegör konsekvenserna av en individs agerande erbjuds individen en insikt om hur denne kan förändra sitt beteende. Existentialism är en av hörnstenarna i gestalts teori.
Psykoterapeuten Emmy Van Deurzen har formulerat det på ett målande sätt: ”Jorden är en plats mellan himmel och helvete, där man kan uppleva mycket smärta och mycken glädje och där ett visst mått av insikt kan ha en avgörande betydelse”. Detta gäller såväl människor i privata relationer som yrkesmänniskor – medarbetare och ledare.
Fältteori
Ett fält är en interaktiv helhet där alla delar ömsesidigt påverkar varandra och även helheten. Det går inte att utesluta kontexten som helheten befinner sig i och varje del kommer ifrån. Varje enskild deltagare i en grupp har med sig sin unika livshistoria från tidigare erfarenheter av avslutade och oavslutade händelser, och även sina unika talanger avseende bland annat kommunikationsförmåga, ansvarstagande och förmåga i att vara i kontakt. Varje gruppdeltagare kommer att bete sig olika beroende på sin historia, sina behov just nu och beroende på fältet där hon befinner sig.
Gruppdeltagaren påverkar gruppen och gruppen påverkar gruppdeltagaren (Yontef, 1993). Den enskilde gruppdeltagarens kön, ålder, religion, utbildning, klädsel, kroppsspråk, familjestatus, sexuell läggning, politiska tillhörighet m.m. påverkar fältet. Gruppdeltagarens beteende är ett resultat av den subjektiva tolkningen av fältet (beroende på individens behov) och fältet ett resultat av gruppdeltagarnas beteenden. Det enda som påverkar ens beteende vid en given tidpunkt är fältet vid samma tidpunkt. Fältet är en produkt av ens historia, men det är bara fältet här och nu som påverkar en. Detta kallar Kurt Lewin ”the Principle of Contemporaneity” (Lewin, 1997). Att säga att en organism är i ett fält antyder att organism kan existera oberoende av fältet, men en organism kan inte existera utan ett fält och är således en produkt av fältet (Yontef, 1993). Fältet är aldrig statiskt utan i ständig förändring, ”The field is becoming”, därför är det viktigt att processledaren hela tiden följer processen. När organisationskonsulter arbetar med grupputveckling kallas de ofta för processledare. De skulle lika gärna kunna kallas för fältledare. Processledarna är i högsta grad en del av fältet och påverkas av och påverkar de övriga gruppdeltagarna.
Vi bryter ner helheten i delar för att skapa förståelse av helheten. Vi får dock inte förlora oss i delarna och glömma att det är helheten som gäller och att det är den vi skall förstå. Om en kursdeltagare är starkt ifrågasättande av kursupplägget, vilket påverkar hela fältet, beror det med all sannolikhet på kombinationen av den aktuella gruppdeltagarens historia, behov och den påverkan fältet har på henne. Skulle hon lämna gruppen påverkar det naturligtvis fältet, som i sin tur påverkar de övriga deltagarna. Kanske får fältet då en annan gruppdeltagare att stå för ifrågasättandet. Parallellprocesser, där det som utspelar sig i klientens organisation och som sedan återupprepas i processen mellan ledare och gruppdeltagare, är ett bra exempel på hur kontexten och de olika delarna påverkar varandra.
Fältteori är ett ramverk för att undersöka och klargöra händelser, upplevelser, objekt, organismer och system som meningsfulla delar av en känd mängd ömsesidigt påverkande krafter som tillsammans utformar en interaktiv pågående helhet (Yontef, 1993).
Bubers dialogfilosofi
När vi är i kontakt och kommunicerar kan det vara på olika samtalsnivåer.
Vi kan också prata om kontaktkvalité när vi kommunicerar på ett ytligt eller mer förtroligt plan. Det ytliga kan vara vardagliga ämnen som väder och vind. Sedan kan vi bli lite mer förtroliga och prata utifrån en roll och om icke personliga saker. I nästa steg pratar vi i förtroende om andra och slutligen kan vi ha ett förtroendefullt jag-och-du möte.
En metafor är att säga att kommunikationen är en lök. Man skalar sig in till mitten. I det yttersta lagret kommunicerar vi på en ytlig inledande nivå. Syftet med detta är att det fungerar som en isbrytare (”jag bits inte och du bits inte låt oss gå vidare”). Den andra nivån utifrån kallas för saknivån. Här pratar vi oftast på en sakplan utifrån en roll, t.ex. en yrkesroll. Kommunikation är då inte så personlig och förtrolig. I den tredje nivån blir det mer förtroende men inte tillräckligt mycket för att prata om sig själv till den andre. I detta lager sker indirekt kommunikation, jag kan t.ex. prata i förtroende om någon icke närvarande. I det innersta lagret, som är en förutsättning för att kunna vara i full kontakt, pratar jag med den andre personen. Det är det vi kallar för direktkommunikation eller ”jag-och-du”-kommunikation. Martin Buber menar att det är i mötet med andra vi skapas (Buber, 1994). I mötet med den andre är han inte ett objekt utan ett subjekt som är med att skapa sitt ”Jag”. På samma sätt deltar jag i att skapa den andres ”Du”.
Kontakt och Dialog är en av de bärande pelarna i Gestalt och kontakt och en bra dialog är lika viktigt på arbetsplatsen som i privata relationer.
Fenomenologin
I fenomenologin är man intresserad av det som är, av det som uppstår/framträder här och nu.
En processledare eller coach som använder Gestaltteori är kanske till och med lite mer uppmärksam på vad som händer här och nu än på det som deltagarna/den coachade berättar hur det har varit. Både det som händer här och nu i rummet och det deltagarna/den coachade uttrycker bildar en informativ helhet. När man ger feedback är det viktigt att den byggs på fenomenologiska observationer och inte på tolkningar och antaganden.
Psykonalys
Psykoanalysen skapades av Sigmund Freud, en läkare från Österrike, i sekelskiftet mellan 1800 och 1900 talet.
Psykoanalysen är en grupp psykologiska teorier och metoder som har det gemensamt att de förutsätter att människans psyke har en omedveten del, på det unika sätt som det kom att definieras i Freuds lära.
Gestaltteori skapades av Fritz Perls som ett alternativ till Psykoanalys, med stor hjälp av sin hustru Laura Perls och Paul Goodman.
Den stora skillnaden är att Gestaltteori uppmuntrar till experiment som deltagaren själv får förhålla sig till snarare än psykoanalytikerns tolkande utifrån analyser av “patienten”.
Helhet/Holism
Gestaltteori fäster stor vikt av helhetens betydelse. Vi har ett behov av att se helheten innan vi går in och lägga energi på detaljer. Vi behöver se sammanhanget först för att det ska bli meningsfullt att engagera oss i detaljer.
Den franske filosofen Henri Bergson inspirerade till Gestaltteorins helhetstänkande med bl.a. “The whole is perceived prior to the perception of its parts” (Bergson, 1988). Det är därför rimligt att anta att t.ex en kursdeltagare har ett behov av att tidigt få en bild av upplägget av vad kursen/workshopen/föreläsningen ska handla om. Även om de inte behöver se en detaljerad tidsatt agenda har de ett behov av att först få en känsla av helheten.